Vad är neuroledarskap och fungerar det?

I vår bransch dyker det med jämna mellanrum upp olika buzzwords som alla plötsligt talar om. Många gånger kan det bara vara ett nytt namn på en gammal företeelse, någon som försökt mikra lite rester för att få fart på affärerna. Men det händer att det faktiskt dyker upp saker som verkligen är nya och intressanta. Som neuroledarskap till exempel.
Men som vanligt när något blir hett påstår sig alla kunna det och erbjuder det gärna. Så låt oss reda ut begreppen!

Neuroledarskap handlar om vårt medvetande

Under de senaste decennierna har den tvärvetenskapliga forskningen inom neurobiologi och neuropsykologi tagit stora kliv. Genom förbättrade hjärnscanners och mätmetoder har forskarna fått en betydligt klarare bild av hur hjärnan fungerar och kanske framför allt hur den reagerar. Forskningen har bland annat visat att vi sällan fattar rationella beslut, att magkänsla har betydelse och att vi ganska ofta inte alls är medvetna om varför vi gör det vi gör. Vi har helt enkelt blivit lite mer medvetna om vårt omedvetna.
Dessa kunskaper har gett upphov till insikter som på många sätt brutit ny mark. Faktum är att inte mindre än två av de som forskat inom området, Daniel Kahneman och Richard Thaler, belönats med Nobelpriset i ekonomi.

Ett nytt område att utforska

Neuroledarskap handlar alltså om att tillämpa dessa nya kunskaper för att utveckla sitt ledarskap. Och att få insikter och verktyg för att kunna skapa en målfokuserad välmående organisation. Men även om forskningen om hjärnan och hur vårt medvetande fungerar kommit en bra bit på vägen, är tillämpningen ännu i sin linda. Sannolikt kommer det dock att ske en hel del utveckling inom neuroledarskap framöver.
En person som arbetat med att utveckla metoder inom neuroledarskap heter David Rock, grundaren av NeuroLeadership Institute. Han har bland annat tagit fram en modell för hur man praktiskt kan jobba med ledarskap utifrån ett neuropsykologiskt perspektiv, kallat SCARF.
SCARF är en förkortning som står för:
” Status (din relativa betydelse för andra)
” Certanty (en känsla av att kunna förutse vad som ska hända)
” Autonomy (en känsla av kontroll över vad som händer)
” Relatedness (en känsla av trygghet med andra)
” Fairness (en känsla av att allt går rättvist till)

Emotionell intelligens

Poängen med SCARF är att vår hjärna hela tiden försöker minimera upplevda hot och maximera belöningar oavsett om det gäller sociala eller fysiska behov, som mat och vatten. Med andra ord kan du använda SCARF-modellen för att planera hur du interagerar med andra på ett sätt som maximerar belöningen och minimerar hotet inom dessa fem områden. Det kanske inte låter som hjärnkirurgi, och enligt David Rock är det här inte heller något nytt, utan det vi brukar kalla emotionell intelligens. Men SCARF är samtidigt en bra checklista som säkerställer att du inte missat något.

Fungerar neuroledarskap?

Det har framförts en del kritik mot neuroledarskap. Kanske framför allt för påståendet att det vilar på en solid vetenskaplig grund, samtidigt som det är ganska sällsynt med fysiska försök i kontrollerade miljöer där hjärnan studeras med magnetröntgen.
Men om man inte hakar upp sig på det och mer betraktar neuroledarskap som en form av neuropsykologiskt teorikluster inom ledarskapspsykologin finns det en hel del intressant att hämta.
För ärligt talat, hur medveten är du egentligen om hur du agerar och varför du gör det? Varför bestämde du till exempel att inte sätta målen för högt?

Din hjärna är formbar

Svaret är sannolikt att tanken på att sätta väldigt höga mål ökade risken för ett misslyckande. Och hjärnan strävar efter att undvika det obehagliga och söka belöningar. Instinktivt ryggade du och valde en väg som fick dig att må bra. Så även om du kan argumentera för beslutet på ett mycket rationellt sätt var det egentligen ett emotionellt beslut. Neuropsykologisk forskning har visat att vi ofta formulerar argumenten efter att hjärnan fattat sitt beslut. Och hjärnan agerar som det fortfarande var stenåldern. Riskminimering. Njutningsmaximering.
Men hjärnan är formbar. Och att bli medveten om hur vi styrs av känslor och instinkter gör att du får möjlighet att forma om den. Att ändra ditt beteende. Att få syn på dina begränsningar och komma förbi dem. Utmana dig själv till att våga tänka i nya banor.
För om du visste att du inte kunde misslyckas – vad hade du då påbörjat?